Igår så påbörjade jag min havandeskapsledighet.. Tidigare har jag alltid tyckt att när blivande mammor påbörja den ledigheten så har dom varit nära slutet på sin graviditet.. Nu när jag påbörjar den ledigheten så känns det inte alls som jag är i närheten av slutet.. Undra hur det kan komma sig   ?! Fast av någon anledning (låt mig få hoppas iallafall) så tror jag att Melvin kommer att komma tidigare än beräknat.. Slutet av maj, början av juni är vad jag har en känsla av.. Bara därför så får jag väl en midsommar-bebis..

Igår kväll var jag av helt okänd anledning irriterad.. Så jag gick och la mig redan vid 20.30 Inte för att jag somnade, däremot låg jag och funderade över att livet kommer se annorlunda ut om bara ett par veckor.. Hur kommer förlossningen starta, hur lång tid kommer det ta, kommer planeringen vid förlossningen att funka osv..

Kan ju säga som så att eftersom det inte är en helt "normal och optimal" situation som jag befinner mig i, så är det så många runt omkring som blir väldigt involverade runt förlossningen.. Det vore ju en sak om jag levde ihop med pappan, då vore det väldigt mycket enklare, eftersom det bara skulle vara att säga till honom när det var dags.. Men så är det ju inte nu, och därför kommer jag behöva ringa runt halva Sverige när det drar ihop sig.. Jag kan ju samtidigt inte begära att folk ska sluta leva sina liv bara för att jag ska föda barn..

Det är väl det här som är mitt stora oros- och funderingsmoment för tillfället.. Fick jag önska så skulle allt dra igång en fredag eftermiddag, men så lär det väl inte bli heller.. Är väl samtidigt det som är tjusningen med det hela, att inte veta hur och när det börjar..

Igår hade jag en heldag på stan och köpcentrum med omnejd.. Gud, jag var helt slut när jag kom hem, så pass slut att jag inte orkade ta mig för ngt under hela kvällen..

M behövde lite hjälp och smakråd då han skulle köpa en kostym inför sommarens alla bröllop.. Så då var jag med som smakråd, så han blir riktigt snygg vid dessa tillfällen.. Å det måste jag säga att han blir, skitsnygg rent ut sagt.. Det blev en svagt kritstrecksrandig kostym med tillhörande väst, och sen en rosa skjorta med en rosarandig slips.. Skitsnyggt..

Trots att vi var tillsammans i 14 år, och gifta i 10 år utav dessa, så kan jag bara minnas att jag sett honom i kostymliknande vid ett tillfälle, och det var när vi gifte oss, eller då hade han smoking.. Annars har han bara haft finbyxor och skjorta på sig vid finare tillfällen.. Men nu är det kavajkrav på dessa bröllop, fint ska det vara.. Lite töntigt kan jag tycka, men det är väl för att jag inte riktigt själv förstår nyttan i att bestämma vad folk ska bära.. Låt folk ha kläder på sig som de är bekväma i..

Själv kom jag hem med 3 nya tunikor.. Perfekt att ha efter förlossningen då kroppen håller på att gå tillbaka till utgångsläget.. Sen blev det ju självklart lite kläder till barnen också.. Dessutom fyller C 10 år om drygt 1 månad, så det blev lite spånande om vad hon ska få..

Å jag förstår att det är en del som funderar över mig och M.. Jag kan säga så här.. Jag har känt M i nästan halva mitt liv (vi träffades när jag var 20 år), han är min allra bästa vän, den människan som jag kan lita på till 130%, och som jag vänder mig till med både roliga och tråkiga saker.. Vi umgås väldigt mycket, och han har visat att han står stabilt på marken, trots alla stormar som varit kring oss, och det är en egenskap som jag verkligen värderar högt.. Vi har samtalat otroligt mycket den senaste tiden om precis allt, han dömer inte, låter mig få prata och gråta av mig, utan att komma med egna åsikter eller tankar.. Vi har en väldigt speciell relation, och jag hoppas att den relationen alltid kommer att finnas, oavsett vad som händer i framtiden..

Då var det dags att buzza lite för L´oreal youth code.. Enligt L´oreal ska denna produkt innehålla Pro-Gen teknologi som hjälper till att bromsa hudens ålderstecken. Dessutom ska man redan efter någon timme efter första användandet skall man kunna märka av produktens första effekter, för att efter en månad kunna se att rynkorna är tydligt reducerade.

Jag fick hem en antirynk-dagkräm, en antirynk-ögonkräm och ett antirynk-koncentrat. Det sistnämnad ska appliceras vid extra markerade linjer i panna och vid näsvingar.

Jag tycker jag känner mig mjukare och smidigare i hyn efter en tids användning av dagcrémen, men att jag skulle se yngre ut och ha mindre rynkor kan jag inte hålla med om. Jag har inte särskilt mycket rynkor i ansiktet, så det är lite svårt att se om det skett något på den fronten. Tycker inte att jag kan se någon uppenbar skillnad mot före användandet, men som sagt jag känner mig mjukare i huden. Dagkrämen är riktigt behaglig att smörja in sig med och luktar gott, och jag kommer troligvis att köpa dagkrämen när den här burken tagit slut. Tveksamt dock om jag kommer köpa de andra två produkterna, ögonkrämen och koncentratet, då jag inte riktigt kan bedöma om de ger någon effekt alls. 

Barnet

Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot.

Kroppens viktiga organ och nervsystem fininställs. Nu utvecklar barnet förmågan att svettas.

Underhudsfettet fortsätter utvecklas. Barnet ökar 2 kilo under de närmaste åtta veckorna, och ansikte och kinder blir rundare.

Vikt ca 1,5-2 kg

Mamman

Nu har du börjat få en riktigt stor mage! Du behöver vila, nyttig mat och massor av vätska för att må bra.

Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa.

Kroppen börjar förbereda sig för förlossning och du kan känna lättare förvärkar som mensvärk ungefär.

Melvin växer på som han ska.. SF-mått i v 30+ är 30 cm.. Han följer sin egen kurva perfekt, lite över medelsnittet.. Hjärtljuden låg på 150 s/m, så där kan vi ta hål på myten om att höga hjärtljud skulle innebära en tjej.. Å mitt BT ligger så fint på 125/75.. Och from nästa gång så börjar vi med lägeskontroller..

Pratade lite om den kommande förlossningen, och jag berättade att jag egentligen inte har ngr speciella önskemål, utan jag tar det allt eftersom.. Dock ska jag den här gången iallafall testa lustgas, och sterila kvaddlar.. Har ju inte haft lustgas vid dem andra förlossningarna, så nu måste jag ju testa det iallafall.. Då har jag ju skrikit direkt efter epidural, när det blev för jobbigt.. Och kan jag nu istället klara den tiden som det handlar om, med hjälp av lustgas, så är ju det bara bra.. Epiduralen har av olika anledningar gett mig en del biverkningar, men trots det så är jag ändå positivt inställd till den.. Otur kan vi ju alla ha..

  

Nu varnar jag alla känsliga läsare, för det här inlägget kommer just nu att återge verkligheten av att vara gravid..

Inget är som väntans tider sägs det.. Å det är fan det bästa, eller det sämsta, jag någonsin hört någon säga.. Fy fan rent ut sagt, vad jag önskar att dom 8 veckor som är kvar ska gå fort.. Men sen är det vissa dagar då det är en ren fröjd att vara gravid.. Idag är det dock INTE en sån dag..

Min käre son har placerat sig på ett sådant sätt i magen att fötterna är neråt.. Fötter neråt innebär att när han sparkar, vilket är OFTA, så känns det som att hela härligheten ska öppna sig och släppa ut hans fot.. Det gör så in i vassen ont, och det känns som hela ni-vet-vad består av elledningar som har kortslutning.. 220 volt i muffen, det ni..

Som om inte det vore nog så finns det ju även en annan baksida, bildligt talat.. Att vara hård i magen har väl alla varit, men att försöka skita ur sig cement.. Nej, det är fan inte kul, då man inte är säker på vad som kommer ut, känns det som iallafall.. Bebis eller bajs?

Sen har vi avsnittet halsbränna.. Det är nog just nu det allra värsta.. Knaprar Novaluzid, mandlar och havregryn som en galning, för att iallafall få lindring.. Så fort man öppnar käften så känns det som om eldlågorna står ut som kvastskaft..

Brösten är enorma, fötterna och benen likaså.. Allt är bara stort, svettigt och tungt..

Sömnen, ja vad är det? Antingen så vaknar jag av att jag behöver vända mig om i sängen, vilket är väldigt smärtsamt pga foglossning, eller så vaknar jag varannan timme av att jag måste kissa..

Å sex, går det att äta? Samma dag som gravtestet visar 2 blåa streck, ett plus, texten gravid och alla möjliga varianter som finns, så stängs även "grottan" igen för ett par månader.. Möjligen att det i början kan vara aktuellt med barmhärtighetssex mellan illamåendet och mensvärken, men nu.. Att ens orka tänka på sex får mig att bli alldeles kallsvettig.. Det är för mig ett under att det ens skulle kunna tänkas vara genomförbart, och det är ju inte heller så att man direkt känner sig jätteattraktiv i detta tillstånd..

"Pust, stånk, stön, aj, vänta älskling jag måste lägga mig mer bekvämt för det är ngn i magen som inte gillar den här ställningen, jaha du hann tappa lusten under dom 10 min det tog för mig att vända mig om osv osv osv.."

Tycker det är konstigt att det inte sker fler otroheter eller separationer under en graviditet, för det är ju inte direkt så att vi gravida kvinnor uppvisar våra bästa sidor.. Därmed inte sagt att det är okej att vara otrogen, eller lämna sin gravida tjej.. Men handen på hjärtat, vi kan inte vara så lätta att ha att göra med alla gånger, när vi är gravida.. Hormoner som kan ge sig tillkänna på alla möjliga konstiga sätt.. Allt från att vara hysteriskt gråtandes till att sekunden efter skratta sig halvt fördärvad åt det hela.. Men det är minst lika jobbigt för oss att kastas in i denna berg- och dalbana av hormoner..

Men trots allt så är det jag just nu går igenom värt precis varenda grej.. För om ca 2 månader så sitter jag där med en helt underbart ljuvlig liten varelse i famnen, och som bara känns så självklar från första stund.. Han är värd all väntan, alla smärtor och krämpor som kan tänkas!!

Hur mysigt kan ett barn bli? Fick precis en bunt med brev som A kallar det, och som han skrivit nu på morgonkvisten.. Han har ju ganska nyligen lärt sig skriva, och det är så roligt att se hur han försöker skriva.. Mitt lilla hjärta..

Brev 1: Jag har en prorsa vi ska jelpa varan

Brev 2: Hej jag heter melvin jag liger i mamma mage jag tyker at det är tront och ala tyker at det var rolet nar dom fik reda på at jag va en poke

Annars är det väl istort sett som vanligt.. Ska till Uppsala en sväng i helgen för att hälsa på, samt fira min superhärliga systerdotter som snart blir 6 år.. Sen på måndag blir det ett besök på jobbet för lönesamtal.. Barnen har ju påbörjat sitt påsklov nu, så vi får se vad vi hittar på..

Å ikväll blir det till att titta på Talang då en jobbarkompis ska vara med där.. Är det någonting han kan så är det att sjunga.. Minns i höstas när han sjöng för oss en kväll på jobbet.. Herregud, jag ryser bara jag tänker på det.. Underbart!! Heja Freddy!!