Alltså, seriöst, hur tänker en del killar egentligen? Var till Familjerätten idag, och jag blir verkligen inte klok på hur den blivande pappan tänker..

Han kräver ett faderskapstest, trots att han vet att det är han som är pappan säger han.. I min värld så gör man ett sånt test om man inte vet hur det ligger till med den saken, men från hans sida så vet han ju det, säger han..

Iom faderskapstestet så finns det alltså, rent logiskt sett, en osäkerhet, varför annars göra det?

Men om han nu är osäker varför vill han då veta allt om graviditeten, vilket kön bebis har, få känna sig delaktig osv? Han vet ju inte ens om han är pappa..

Barnet

Nu vet barnet vad som är upp och ned. Det beror på att innerörat, som styr kroppens balans, har utvecklats.

Huden blir mindre genomskinlig allteftersom det kommer mer pigment. Den ser rynkig ut, eftersom kroppen bildar hud snabbare än den bildar fett som kan fylla upp underifrån. 

Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut. Ytteröronen är mjuka men helt klara, och nu hör barnet. Barnet känner igen mammans, partnerns och eventuella syskons röster.
Barnet tycker fortfarande mycket om att röra sig, och det finns fortfarande plats till det, men det börjar bli lite trångt där inne.

Nu börjar nästa viktiga utvecklingssteg av hjärnan.

Nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.

Vikt 600-700 gram, ca 30 centimeter.

Mamman

Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Livmodern stiger och når upp till naveln. Dina inre organ får snällt flytta sig. Du kan uppleva halsbränna, trötthet, yrsel och ömma fötter. Nu kan du känna hur det spänner och trycker ju mer magen växer. Du kanske också måste gå och kissa oftare.
Många drömmer livliga drömmar nu. En del gravida samlar på sig vatten och får svullna ben framemot eftermiddagen och kvällen. Lägg upp benen på bordet eller stolen och vila dig. Du kan också använda stödstrumpor.

Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar. Livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt.
 

Har egentligen inte så mycket att skriva om, utan tänkte mest bara ge ett litet livstecken ifrån mig..

Var förbi A´s skola i förrgår och pratade med hans fröken ang fritids på sportlovet, och igår kväll så undrade A när bebisen skulle komma.. Förklarade att den kommer att komma ungefär när sommarlovet börjar, och då kom det fram att det var A´s fröken som undrade eftersom hon trodde att jag skulle ha när som helst.. Har jag hört det här förut   ?

Läste senaste numret av Föräldrar & Barn Gravid igår om det här med viktnojja.. Jag är egentligen inte ett dugg orolig över min vikt, däremot så gör min Bm mig nojjig då hon redan vid inskrivningen i v 12 påpekade att jag var överviktig enl BMI. Då vägde jag 77 kg, vägde 70 kg när jag blev gravid (var tydligen överviktig redan då enligt henne). Försökte förklara för henne att jag går fort och mycket upp i vikt, och då menar jag verkligen fort och mycket, eftersom jag drar på mig så mycket vätska.. Att gå upp 7 kg och istortsett bara leva på nyponsoppa och skorpor är annars väldigt bra gjort. Mådde ju rätt illa i början, och fick inte i mig så mycket mer än just det.. Har ju dessutom trots allt upplevt ett par graviditeter med 20-25 kg viktuppgång och borde således känna min egen kropp.. Jag går ju ner allt igen.. Men hon malde på om BMI hit och dit, och att det var en risk för mig och gud vet allt.. Då är frågan vad hon kommer tycka nu när jag kommer dit och väger 13 kg mer än vid inskrivningen.. Hon kommer väl anmäla mig direkt till en gastric by pass-operation.. Men som sagt, det är faktiskt mer hennes problem än mitt.. Jag vet att det blir så här för min del..

Var ju tvungen att lägga in ultraljudsbilden som togs vid det "vanliga" ultraljudet när jag var i v18.. Så himla underbar, och jag verkligen längtar tills h*n har kommit ut.. Funderar dagligen på hur h*n ser ut, vem den är mest lik osv..

Har kommit till ett beslut om att inte ha vissa inlägg lösenordsskyddade längre.. Dock kommer jag välja att ha vissa känsliga inlägg fortsatt skyddade.. Men varför ska jag inte kunna skriva öppet om hur jag mår, och allt som händer runt omkring mig..

Vet ju att jag skrev tidigare om att jag hade köpt kläder som bebisen skulle få åka hem i från BB.. Å nu har dom kommit, men om jag inte vill stanna kvar på BB i 2 månader så måste jag nog se mig om efter nya kläder   .. Dom var hur stora som helst i storleken, även fast jag hade köpt strl 50..

Har även anmält mig till en profylaxkurs, så nu jävlar ska jag lära mig att andas i april.. Blir väl jag och en massa par som kommer sitta där och flåsa ikapp, men eftersom jobbet betalar mycket via friskvårdspeng så tänkte jag att det kan ju vara kul att testa, och framförallt testa vid förlossningen..

Hur mår jag nuförtiden? Vissa dagar är riktigt bra, vissa är rena skiten.. Det svänger rätt bra kan jag säga, och det svåra är att förutse när det dåliga måendet kommer.. För det kommer, kanske inte som ett bombnedslag varje dag, men känslan finns där.. Försöker att hålla skenet uppe för min omgivning, men ibland så går det inte.. Känner att jag inte vill vara en belastning för nära och kära, så jag försöker verkligen att vara "glada" Sara..

Jag som alltid sett mig som en väldigt stark person, ser mitt mående som ett nederlag.. Hur är det möjligt att jag, Sara, ska behöva vara sjukskriven för att jag inte mår bra och heller inte klarar av mitt jobb? Men samtidigt så kommer jag mer och mer till insikt om att jag faktiskt måste lyssna på det min kropp säger mig.. Sen om Försäkringskassan tycker jag har rätt att vara hemma, ja det struntar jag fullkomligt i just nu.. Jag får väl ta den smällen då.. Känns som att jag har så mycket annat i mitt liv just nu om kommer före.. Är iallafall sjukskriven nu fram till 15 mars, då jag efter det har valt att ta ut semester i 4 veckor för att sen, förhoppningsvis, gå på havandeskapspenning..

Nog om mig.. Bebisen mår iallafall bra.. Den far runt som ett skottspoling i magen, och sparkar mest hela tiden känns det som.. Ska till Bm nästa fredag, och det ser jag framemot.. Ska även till Familjerätten på torsdag, för att diskutera faderskap och förbereda så mycket det går inför det faderskapstest som pappan önskar vid förlossningen..