Nu mår jag och A allt annat än bra.. I fredags bröt min förkylning ut ordentligt med lite lätt feber.. Dock känner ju jag varje liten temperaturhöjning i min kropp så otroligt väl, så när jag hade 37,6 så var jag helt slut (ligger normalt på 36,9-37,0).. Men efter i fredags har jag iallafall inte haft ngn feber mer utan nu är det mer näsan som är det största bekymret..

Däremot A som insjuknade före mig hade rejält hög feber inatt.. Han blev sjuk i onsdags, och igår kväll när jag skulle gå och lägga mig så låg Alexander i min säng.. Tyckte han kändes varm så jag tog febern, och den låg på 39,2.. I med Alvedon, men 1,5 timme senare tyckte jag inte att det hade hänt så mycket (38,5) så då fick han en till Alvedon.. Ipren ville han inte ha, annars är ju Ipren och Alvedon tillsammans en riktig hit när det gäller smärtstillande och febernedsättande.. Nu vaknade han precis och hade lätt förhöjd temp (37,8) så det blir vabb för M´s del..

När vi ändå är inne på skolan så börjar det luta åt att jag hoppar av Bm-utbildningen.. Jag vet att det finns människor som skulle kunna döda för att få ta min plats.. Men det känns inte helt 100% rätt, utan jag sitter hela tiden och tänker på psykiatrin.. Jag tycker faktiskt att det är intressantare inom psykiatrin, men jag har som sagt var inte helt bestämt mig för hur jag ska göra.. Det kan helt enkelt bero på att det är en väldigt flummig kurs vi läser just nu, där inget är rätt eller fel.. Jag vill ha mer konkreta saker som anatomi, förlossningsgrepp osv.. Och det kommer ju om 2 veckor..